foto: Kenrick Mills
Hola besties! Hoppas ni haft en underbar helg i solen. Jag har haft det så lugnt och härligt, lyckades faktiskt stänga av ganska bra i lördags så har laddat batterierna lite grann i alla fall…nu är det verkligen nedräkning till semestern och den här veckan som kommer är så otroligt intensiv så det är bara att hålla i sig. Idag sitter jag på redaktionen och imorgon är jag borta hela dagen för ett spännande möte men har så klart förberett inlägg till er! Håll utkik för snart ska ni få se en av mina nya favoritprodukter som gör att man vaknar med en så fin och plumpad hud. Nu ska jag sluta tjata och dra förra veckan för er. PUSS
BÄSTA PRODUKT
Det är ju ganska nice att ha mörka bryn och fransar när man vill undvika makeup i värmen….och då är min färg från Refectocil så attans bra! Ni kan läsa mer om den här alt. köpa den här(klick!).
HÖJDPUNKTER
Min och Teddys långpromenad i fredags kväll, det var så vackert och doftade så himla gott.
SÄMSTA
Att jag är så dålig på att hantera stress haha.
SMARRIGASTE MÅLTID
Middag från Beirut Café i fredags kväll efter att jag varit ute och gått två långpromenader på över 2mil. Det var lite godare än vanligt.
REFLEKTION
Varför ska det vara så svårt att bara acceptera sig själv? Eller ”mig själv” ska jag kanske säga…jag är ju en 100% HSP person vilket innebär att jag inte klarar av att hantera yttre stimuli på samma sätt som en annan. Mitt nervsystem är känsligare än hos genomsnittet men det är ändå 15-20% av befolkningen som har en hjärna som fungerar lite annorlunda så jag är ju långt ifrån ensam. Ändå känner jag mig otillräcklig och onormal när jag jämför mig med min omgivning. Jag förstår liksom inte hur alla andra kan ha energi att göra så mycket saker utan att bli helt uttömda. Det här har ju blivit mycket värre för varje år som gått men jag har alltid varit lite av en ensamvarg…det jag ville komma till är att även fast det känns skönt att veta att jag är annorlunda och någonstans få en förklaring till min person, så är det väldigt svårt och stundtals väldigt jobbigt att hantera det. Jag känner mig ofta otillräcklig och tråkig, framför allt på sommaren när alla är så aktiva…VARFÖR kan jag inte bara landa i det här och acceptera mig som den jag är – det stressar fortfarande mig så himla mycket.
Åh vad skönt att höra att man inte är ensam om att känns så!! Blir också så stressad av vad alla hittar på. När man själv hellre väljer att spendera sin fritid med sambo och våra små hundar 🙂 Blir så mycket mer lugn av en person som dig som också verkar uppskatta att hänga med man, familj och dina pälsklingar.
Hej Josefin, visst är det skönt och tack för att du delar med dig! Ja man blir superstressad – det är så svårt at koppla bort det även fast man vet att man borde. Relaterar till 100% haha, det är det enda jag vill – hänga i naturen och lugnet med mina närmsta. Skönt att vi är flera, jag hittar så himla mycket styrka genom det!:) Stor kram S
Förstår exakt vad du menar med att vara känslig för intryck, och stressen runt det. ( Är diagnotiserad med Autism och ADD. Sensorisk känslighet är vanligt )
Känner av det dagligen, speciellt i kombination med PMS, blir 10 gånger känsligare då. Usch… Tips?
Hej Amel, ja då förstår du ju minst sagt, det är tufft när man känner sig lite utanför på nåt sätt, men man måste försöka få bort den känslan för det är ok att inte vilja eller orka vara som genomsnittet. Tycker att det kan hjälpa att man bara tänker på att det faktiskt finns andra som känner EXAKT som jag i min situation och försöka äga sina egenheter och personlighet – att vara stolt över det istället. Det går bättre vissa dagar och mindre bra andra – är långt ifrån där själv. Håller helt med om PMSen – vidrig kombination haha. Jag brukar bara släppa allt då – tillåta mig själv att äta godis om jag vill och låta min kropp och huvud vila. För mig hjälper det även att ta långa promenader och gå på Yoga. Att komma ut i naturen och bara lyssna till fågelkvitter och suset i träden är något som hjälper för mig i alla fall:) Stor kram S
Gullig du är som svarade så snabbt och utförligt.? Uppskattar det, tack. Ta hand om dig.
/ Amel
Åh! Det är så skönt att någon fler känner likadant. Jag glömmer hela tiden bort att jag är 100 % HSP. Piskar mig själv så himla hårt. Allt jag vill ibland är att bo i en stuga vid vattnet långt ifrån stan och bara prata med få utvalda.
Och det dåliga samvetet…. Det är nog jobbigast av allt.
Kram!
Hej Mimmi, tack snälla för att du delar med dig! Det känns ju så skönt att man inte är ensam:) Exakt så känner jag också, kan inte räkna hur många gånger i veckan som jag längtar efter mitt framtida lantställe där jag får vara helt för mig själv. Stor kram S
Känner e x a k t samma!! Tycker det bara blir värre med åren tyvärr även om jag känt att jag accepterar det, haha
Hej Lina, haha ja det blir ju tyvärr det…skönt att veta att man inte är ensam om det i alla fall – hejja för HSP haha. Stor kram
Samma här! …blir det värre med åren för att det ”blir värre” eller för att man lär sig lyssna och prioritera sig själv bättre?
Det är väldigt skönt att veta att man inte är ensam, utan det finns fler fantastiska HSP:are därute ?
…ibland vill man ju berätta för hela världen om hur det ligger till, och varför jag ibland väljer som jag gör…
Hej Katarina, Ja det kan man verkligen undra..:) Känns som att jag blir känsligare för allt dock haha.
Ja precis, man vill att alla som inte är som en själv ska förstå hur det känns – så lätt att man blir missförstådd annars. Som den där konstiga som drar sig undan och inte vill vara med…men det är ju så klart helt ok att man gör det och vi måste ju få göra det för att må bra:) <3 Stor kram S